Första höststormen är här och med den ett stänk av vemod.
/Lisa
Archive for augusti, 2010
Diana + Vänddia
Posted in Ängelholm, Foto, Fotografering, Toycamera, Vänddia on 21 augusti, 2010| 3 Comments »
Nu har jag äntligen skannat in några bilder från första diafilmen i Dianan. Den är framkallad som vänddia för att få fram lite sköna färgeffekter.Jag tog bara några bilder hemmavid för att testa. Dianan är en riktigt rolig leksak, befriande i all sin enkelhet och avsaknad av perfektion.
Pyttebron i Ängelholm:
Badbryggan:
Stranden:
Lusthuset vid Hembygdsparken/Rönne Å:
Ängelholms station:
Torget:
//Lisa
Utgrävning
Posted in arkeologi, Ängelholm, Fotografering on 19 augusti, 2010| 2 Comments »
Så här ser det ut utanför mitt arbetsrum. Stora grävskopor svänger sina svarta armar fram och tillbaka.
Och den som gräver finner ibland något oväntat:
Den stora grävskopan fick ersättas med små spadar och borstar när man fann gamla gravar från 1500-talet.
Spännande! http://hd.se/angelholm/2010/08/18/nya-fynd-i-utgravningen/
/Lisa
Sommarminne
Posted in Bohuslän, Foto, Fotografering, Hav, Semester, Skärgård, Sommar on 14 augusti, 2010| 4 Comments »
Sommaren börjar andas i allt långsammare takt och vemodet kommer allt närmre, om än så länge med tveksamma steg. Minnen av ljus, värme, sommardofter, vågskvalp och vindsus finns lagrade, och förhoppningsvis kan man hitta dem under mörka vinterdagar när ljuset känns mycket avlägset. Att då återvända till sommarens bilder gör det lättare. Bilden gör att minnesvindlingarna snabbare hittar rätt. Min bild här visar för mig ett koncentrat av sommarkänsla. En svensk sommarnatt, den blå skymningen som dröjer sig kvar nästan oändligt länge. Havet rör sig sakta och sjunger mjukt när det möter land. En liten båt gungar på de små krusningarna och dansar graciöst inför mina ögon och min kamera. Den långa slutartiden gör att båten ser ut att sväva.
Denna bild blir för mig en sentens av sommarkänsla, en bild att återvända till under vintermörkret en bild som påminner mig om att dessa dagar och nätter faktiskt finns och som hjälper mig att stå ut när vintern håller mig i sitt gastkramande grepp. Fungerar bilden bara för mig, eftersom jag faktiskt var där och just då upplevde allt i en helhet? Eller kan den aktivera även någon annans känsla, upplevelse och minnen? Kan den kanske också starta drömmar och längtan hos någon?
//Lisa
Memento Vivere 